måndag 4 januari 2016


JUL OCH NYÅR I KARIBIEN


Sedan ARC avslutades har det blivit ganska lugnt men det finns ändå många festligheter. På luciadagen var det också Saint Lucias nationaldag, så vi firade med svensk glögg, mandel från Tejeda på Kanarieöarna och engelsk Christmas Cake, som vi fått av båtgranne Patrick i Las Palmas.


Vår seglarkompis Tomas hade hyrt en stor katamaran, Tom Cat, tillsammans med några vänner. Här träffar vi det glada gänget när de kommit tillbaka från en segling till Tobago Ceys.


När katamarangänget åkt hem flyttade Tomas och Ellen till ett hotell vid Spinnacker Bar. Där ordnade ägarinnan en utflykt med bil och guide runt Saint Lucia med bland annat bad i ett vattenfall och lerbad samt besök i en romfabrik och botaniska trädgården..


Vi gick en promenad i botaniska trädgården, som var fylld av exotiska blommor och frukter i vackra färger. Växtligheten är enorm i Saint Lucia på grund av bördig jord, sol, värme och regnskurar varje dag. 



 På julafton var det dags att ta farväl av Tomas och Ellen innan de åkte till flygplatsen för att börja den långa resan tillbaka till Sverige.


 Efter att många åkt hem har vi gjort små utflykter till fots i Rodney Bay. Här ser vi den natursköna Pigeon Island.


Gros Islet är en liten stad med risiga stugor och en hel del snickarglädje. Här är det dans på gatorna med mat och musik på fredagskvällarna.



Nu har vi förflyttat oss till Le Marin på Martinique, där vi ligger för ankar och har den här fina utsikten.Till vänster syns kyrkan och på stranden ligger yole-båtar och några restauranger.


Yole-båtarna används av lokalbefolkningen. Det är en traditionell båt utan köl med en styråra och segel. Man håller balansen genom att klättra ut på en stång utanför relingen.









fredag 11 december 2015




 SORG OCH GLÄDJE PÅ CORONA AQ
Vi ät nu i Marigo Bay och vilar oss ett par dagar efter allt ståhej i ARC. Vi var på en liten pub och tog en öl på eftermiddagen och när vi kom tillbaka kom Josefin som vanligt och mötte oss. Vi gick vi in i båten och började laga mat, satt och åt ute i sittbrunnen. Sedan gick vi och lade oss och på morgonen var katten försvunnen. Vi antar att hon måste ha fallit över bord från peket. Men det är ändå lite konstigt, för det här är ett väldigt lugnt ställe och inga höga vågor.



Bilden ovan är från målgången i Rodney Bay. Vi vann i klass C och totalt i ARC+ med 57 deltagande båtar som kom i mål. Det tog 13 dygn från Mindelo på Kap Verde, en sträcka på 2086 M

Här ser vi en bild från starten i leg 1 i Las Palmas den 8 november. Vi kom bara trea på den sträckan till Mindelo på grund av ett krånglande Furlex-fall och för många motortimmar.


Starten från Mindelo var dramatisk. En kvart före starten satt riggaren fortfarande uppe i masten och reparerade försegelfallet. Han hade haft mycket jobb under ARC-perioden. Nio minuter efter startskottet passerade vi startlinjen. I land stod riggaren och ville ha betalt. Vi hade inte heller hunnit ta med  förtöjningstamparna som låg kvar på bryggan. Vi funderade hela vägen på hur vi skulle kunna betala. Men problemet löstes oväntat. När vi kom till Rodney Bay stod våra bryggrannar från MIndelo på bryggan. De hade betalat vår skuld till riggaren och hade dessutom tagit våra förtampar med sig. De hade själva haft problem med sin frys och kom iväg några timmar efter start.


Vi hade för det mesta full stor och full utspirad genua och körde 6 -7 knop i genomsnitt. Vi fick väderrapporter varje dag från Jörgen i Sverige via sms på sat. telefonen samt från rol call på SSB frekvens 4149 där vi också fick medtävlarnas positioner. Det var dagens höjdpunkt.


Atlanten är väldigt stor men vi såg faktiskt några andra båtar varav en del på riktigt nära håll, som här den franska båten med det märkliga namnet  It started with a kiss.


Farten var för det mesta för hög för fiske, men när det var möjligt fiskade vi. Här har tomas fått upp en fisk som vi faktiskt inte vet vad den heter, men som var god och måttligt stor.


Livet på land i Rodney Bay har varit festligt. Här en bild från St Lucias Touristboards Wellcome-party med glada gäster.


Här är en bild från Prisegiving-festen som hölls på Pigeon Island, där det varit ett fort från Lord Nelsons tid, från vilket det finns kvar en mur. Nu är det ett naturreservat med vacker grönska.


Där fanns också trevlig underhållning med steelband.


Vi visste att vi låg bra till men inte att vi hade vunnit hela tävlingen. Priset bestod av ett silverfat och en silversejdel.


En stor överraskning fick vi idag nät våra tidigare båtgrannar i Las Palmas, Bitte och Per, kom inseglande i Marigot Bay. De har varit i Västindien ett helt  år.








söndag 15 november 2015


LEG 1 TILL KAP VERDE

Dagen då vi avseglade i ARC¨+ mot Karibien kom många vänner till bryggan och vinkade av oss. Här ser vi "No Problem" Don Pedro, den förre ägaren av Texaco-macken, vår vän sedan 1986. Han kom med en flaska champagne att öppnas på julafton.


Många hade också tagit sig ut till piren för att titta på båtarna som gick ut till starten.och vinka av oss.


Det var vänner från Skandinaviska klubben och båtkompisar. Några hade till och med utrustat sig med svenska flaggan.


Det var 64 båtar som startade i ARC+. Här ser vi Tomas som koncentrerar sig på att hitta en bra plats inför starten.




Vi var trea som kom över startlinjen. Tomas med förflutet som kappseglare påpekar gärna vikten av att vara först över linjen.


Soluppgång på Atlanten. Vi hade hårt väder i två dygn i början med en fart på 7-9 knop, men sedan blev det svagare vind och vi var tvungna att stötta med motorn ibland. Det är helt ok att gå för motor dock med visst avdrag för tid. Vi fick väderprognos två gånger per dygn via satelittelefonen av Jörgen på Oceanseglarklubben och en gång per dygn från ARC:s net controller på SSB-radion, där vi också fick de medtävlandes positioner.


Vi måste vara sparsamma med vatten. Vi hade bara 230 liter vatten.ombord, som ska räcka till matlagning, tvätt och disk Så här ser det ut när man tvättar håret i sittbrunnen.



Här passerar vi mållinjen mellan klippan Ilheu de Passaros och udden Ponta Joao Ribeiro utanför Mindelo efter 852 M på knappt sex dygn.




Vinden har friskat i. Det kom en häftig fallvind från bergen vid infarten till Mindelo, men det var inga problem. Vi dirigerades in till pontonen av marinapersonalen och på bryggan mötte ARC-follket med programmet för de fyra dagarna på Kap Verde.




Det har varit grått de två dagarna vi varit i Mindelo. Vi har städat, tvättat och gjort en del reparationer på båten. I morgon kommer en riggare som ska rätta till förstagsprofilen uppe i masttoppen. På onsdag 18.11 är det omstart mot målet i St Lucia.




söndag 25 oktober 2015


ARC FYLLER 30 ÅR

På grund av att ARC fyller 30 år och Pekka var med i det första ARC 1986 med samma båt som nu blev vi inbjudna att delta i årets ARC. Starten är den 8 november för ARC+ via Kap Verde, där vi ska vara med, och den 22 november för ARC som går direkt till St Lucia. Eftersom vi blivit intervjuade av en engelsk båttidning har vi grävt fram några gamla bilder från 1986. Här ser vi en bild från Atlanten 1986. Då hade båten 7/8-dels rigg. Vi hade dubbla förstag och använde två bommar, inget storsegel. Navigeringen skedde med sextant. Det var tider det. Målgången var på Barbados på den tiden och nu är den i St. Lucia.

 
Här reparerar Pekka storseglet. Det var självklart att man måste ha med sig nål, tråd och segelduk och att man skulle klara allt på egen hand. Det fanns inga serviceföretag i hamnen i Las Palmas på den tiden. Jimmy Cornell, grundaren av ARC, ordnade bland annat en bussutflykt till Isleta, där det fanns en båttillbehörsaffär. Det fanns bara några få pontoner i marinan, men det fanns vatten och el. I staden fanns det stora varuhuset Corte Ingles, som körde ner varor även då.


Då som nu var det vanligt att lämna sitt bomärke på någon pir. Här är vårt från 1986 på muren i Funchal på Madeira. Pekka skaffade sin besättning på vägen ner mot Las Palmas, Birgitta i Villamora och Morten i Gibraltar. Morten, en norsk gutt var läkarstuderande och skulle till Sydamerika. Birgitta planerade att lifta jorden runt. Birgitta Silfverhielm är numera en känd konstnär. Corona Aq betyder havets krona. Vi tycker att Birgitta har gjort en bra illustration till det namnet.


Till årets ARC-start är omkring 200 båtar anmälda till ARC och cirka 60 till ARC+. Eftersom vi bor i båten har vi haft gott om tid till förberedelser. Det känns som om båten är i bra skick nu, 14 dagar innan starten. Vi har ambitionen att segla så snabbt som möjligt med vår båt som i år fyller 50 år. Därför har vi bland annat förenklat hanteringen av spirbommen genom att placera den på masten. På storbommen har vi en boombreaker. Den ska bromsa en ofrivillig gipp. Kutterstaget är demonterat, det behövs inte på undanvind.


Förutom ARC-förberedelserna pågår en massa andra aktiviteter i Las Palmas. Alla skandinaviska seglare i marinan har blivit inbjudna på studiebesök ombord  på HMS Gladan, en Herlin-ritad skonert med en total segelyta på 680 m². Kadetterna som utbildas ombord är 26 per grupp. Gladan har Las Palmas som hemmahamn under vinterhalvåret. I år går seglingen till Kap Verde och tillbaka igen, och sedan till olika kanarieöar.


Så här fint ser det ut i gunrummet på HMS Gladan med en bild av kungaparet i mitten. Här bjuds besökare in som t ex ambassadörer och som här i Las Palmas svenska konsuln Ann Kristin Ekstrand Celis. Ordet gunrum kommer från engelskans gunroom, kannrum.


Spanskakursen har börjat med Sebastian Rosell som lärare. Det är tredje året vi studerar spanska en gång i veckan på Skandinaviska klubben. Läroboken heter Caminando, vilket betyder fotvandring.



Vandring är populärt bland skandinaver i Las Palmas. Här är Pekka på vandnring med Skandinaviska klubben vid Roque Nublo, Gran Canarieöarnas mest kända bergstopp. Tyvärr var det dimmigt precis över toppen vid det här tillfället. Det är en ganska krävande vandring på 13 km, så förväntningarna på fint väder vid den berömda klippan är höga.


Säsongens första fest på Skandinaviska klubben var den så kallade Räkfrossan. Räkorna är fångade på Grönland, ilandtagna på Jyllland, transporterade med bil till Cadiz och med färja därifrån till Las Palmas. En lång resa kan man säga. Räkorna var väldigt goda.


Det har regnat väldigt mycket på Kanarieöarna den senaste tiden så nu börjar vi se fram emot att komma till Västindien. Här är en bild från Spinnaker Bar i St. Lucia.















söndag 20 september 2015


VARM SENSOMMAR I LAS PALMAS

Det har varit mycket soligt och varmt den senaste tiden. Vi cyklar, badar och jobbar med båten. Ibland gör vi också några utflykter med båten för att kolla att allting fungerar.


Folkdansen i Pargue Doramas på Museo Néators gård pågår för fullt varje söndag trots värmen. Det är nog väldigt varmt att dansa i de vackra folkdräkterna men dansarna ser glada ut i alla fall.


För några veckor sedan seglade vi söderut till Arguineguin. Det var en fin och snabb segling. När vi passerade Maspalomas tog vinden slut och det blev som vanligt motorgång den sista biten.


Vi hittade en bra ankarplats med bra ankarfäste. Det kan vara problematiskt om man hamnar lite fel. Vi har varit här ofta, men nu har det blivit för mycket vattenskotrar som drar upp svall och dundrar förbi runt runt utan slut.


Vacker utsikt från norska sjömanskyrkans terrass. Vi var där första dagen när de öppnade för höstsäsongen och fick den första nygräddade våfflan. Här finns wifi, som tidigare nått ut till ankarplatsen, men det gjorde den inte nu. Vi fick alltså ta med oss datorn till terrassen.


Från Arguineguin har man fri utsikt västerut mot vulkanen Tejde på Teneriffa. Här brukar det vara en vacker solnedgång, precis som här på bilden.


Vi har också seglat österut till Punta de Jandia. Det var 50 M som vi klarade på tio timmar dit och åtta  timmar tillbaka. Här ser vi fyrens vackra lanternin. Fyren ligger på sydspetsen av Jandiahalvön som är ett naturreservat.


Utanför reservatet finns det ett samhälle som består av dels ett husvagnsområde som ser lite ruffigt och delvis övergivet ut och en del som består av hus, varav några  är väldigt vackra, samt några restauranger. Det är bra ankarplats med bra ankarfäste som verkar användas av väldigt få. Det kan vara lite rulligt. Att ta sig i land med jollen kan vara lite spännande med tanke på svallet. Men det fanns vänliga människor som hjälpte till med landstigningen.


Utsikt från restaurangen i Punta de Jandia. Ölen var dyr, men fanns en vänlig och mycket hjälpsam servitris som hjälpte oss att logga in ipaden på deras router.


Flera svenska båtar har börjat komma till Las Palmas. Här ser vi Ulf och Pia på L32:an s/y Clary. Den är samma årsmodell som vår båt, alltså från 1965. Det var spännande att jämföra. Vi konstaterade snart att Clary är mer i ursprungligt skick medan vår Corona har genomgått en hel del förändringar under åren.


Katten Josefin brukar roa sig med att ha fiskskådning. Då sitter hon på akterdäck och stirrar på småfiskar som rör sig. Det har kommit en båt med två katter ombord till vår brygga. De har gått förbi men inte kommit ombord, så än så länge går det bra.


Vandringarna har kommit igång. Det är lite för varmt än så länge men vi ska i alla fall göra en vandring från Artenara till Las Lagunetas på tio km på höga höjder.